Dette sier han om seg selv og oppholdet sitt:
Jag är Kari Sallamaa, född 1942. Min yrkeskarriär gjorde jag som litteraturforskare, sist som professor vid Universitetet i Uleåborg/Oulu. Har också varit litteraturprofessor vid universitet i Helsingfors samt professor II i finsk litteratur vid universitetet i Tromsö och gästprofessor i finsk litteratur vid universitetet i Wien. Mina intressen för samisk litteratur och kultur är långvarande, mest genom vänskapet med Nils-Aslak Valkeapää redan från 60-talet. Min fru Kaisu har varit Áilus vän ännu längre, då hennes familj och familjen Valkeapää hade ett gammalt fierdde-förhållande. Áillohaš har varit min stor ideal som multikunstner och genial kulturfigur.
Med Kaisu har vi njutit av flera arbetsperioder i Lásságámmi, och som frukt av detta har jag skrivit två böcker om samisk dikt. Tehty teko on ammuttu nuoli (Handling gjord är en skjuten pil; 2020) handlar om samisk episk poesi, mest Anders Fjellners dikter, i synnerhet Solson-dikten, samemytologins centralfigur. I Auringon kirjoittama (Skrivet av solen; 2021) presenterar och analyserar jag Nils-Aslaks alla nio diktsamlingar, i synnerhet de stora verk Beaivi, áhčážan (1988) och Eanni, eannážan (2001).
Den här gången i residensen i insprirerande miljö och natur skall jag forska den kände samiska författaren Ailo Gaups (1944–2014) litterära produktion och sätta mig in i hans verksamhet som samisk sjaman samt hans teoretiska insyn om modern sjamanism. Då Ailo Gaup växte upp i främmande helnorsk miljö i södra Norge var hans vuxna liv ett långt strävande att vinna igen sin identitet som same och hitta sina rötter i samisk kultur, tradition och sjamanistisk tro, liksom han berättar i sina autobiografiska romaner Trommereisen (1988) och Natten mellom dagene (1992).